Elazığ
Den gamla staden och dess citadell, kallad Kharput (Kharpert), vilket betyder "klippigt fort" på armeniska, lät uppföras av de första armeniska kungarna ungefär fem km från moderna Elazığ.
Staden erövrades i senmodern tid av Osmanska riket varmed dagens Elazığ utvecklades 1834 som en utökning från det historiska Kharput eftersom dess höga läge var svåråtkomligt vintertid. Några tusen invånare är dock alltjämt kvar i gamla Kharput.
17 november 1937 ersatte turkiska myndigheter officiellt stadens antika namn Kharput med Elazık (ur äldre turkiskt namn Mamüret'ül-Aziz, turkiska för "staden byggd av Aziz", förkortat Elaziz), som blev dagens namn.
Utgrävningar indikerar att områdets äldsta kända befolkning omkring 2000-talet f.Kr. utgjordes av hurriter, ett folk med förmodat indoarisk prägel. En teori är att detta folk senare assimilerades bland araméerna som sedan dominerade området.
Den gamla staden och dess citadell, kallad Kharput (Kharpert), vilket betyder "klippigt fort" på armeniska, lät uppföras av de första armeniska kungarna ungefär fem km från moderna Elazığ. Väldigt lite textmaterial från denna tid.
Det är möjligt att Kharput är beläget nära Carcathio-certa i den romerska provinsen Sophene ("Fjärde Armenien") som den romerske fältherren Gnaeus Domitius Corbulo sägs ha nått 65 e.Kr.
Därefter kom området liksom hela regionen att kristnas.
Under de islamiska erövringarna kallades orten under en kort tid Ḥiṣn Ziyād. En benämning som dock snart övergavs till förmån för dess gamla namn Khartabirt eller Kharbirt, varur namnet Kharput och så småningom Harput utvecklades.
Greve Joscelin I av Edessa och kung Balduin II av Jerusalem hölls under medeltiden som fångar i fortet Kharput av emir Balak av Aleppo efter Slaget vid Manzikert 26 augusti 1071, men fritogs av armeniska allierade.
Karta - Elazığ
Karta
Land - Turkiet
Valuta / Language
ISO | Valuta | Symbol | Värdesiffra |
---|---|---|---|
TRY | Turkisk lira (Turkish lira) | ₺ | 2 |
ISO | Language |
---|---|
AV | Avariska (Avar language) |
AZ | Azerbajdzjanska (Azerbaijani language) |
KU | Kurdiska (Kurdish language) |
TR | Turkiska (Turkish language) |